Attefallshus har blivit populära som ett sätt att skaffa sig extra utrymme på en befintlig och redan bebyggd tomt. Den 1 december 2025 infördes dessutom nya regler som ger större frihet jämfört med tidigare. Här går vi igenom vad som gäller.
Nya regler från 1 december 2025
Lagändringen som trädde i kraft den 1 december 2025 innebär att flera saker har förenklats för dem som vill uppföra ett attefallshus eller en mindre komplementbyggnad. Dock ska det tilläggas att de nya reglerna egentligen innebär att namnet “attefallshus” försvinner. I stället används begreppen komplementbyggnad och komplementbostadshus.
En av de mest märkbara förändringar som genomförts är att det inte längre krävs bygganmälan eller startbesked, förutsatt att byggnaden i fråga lever upp till de fastställda ramarna. Det betyder alltså att det går snabbare att påbörja ett projekt, så länge man följer reglerna.
Ytor och höjder
Inom områden med detaljplan kvarstår den tidigare storleksgränsen på 30 kvadratmeter per byggnad. Vad gäller den totala ytan så får alla komplementbyggnader tillsammans vara på högst 45 kvadratmeter. Det gör att man kan kombinera olika varianter, med olika funktion, på en och samma tomt.
För fastigheter som ligger utanför detaljplanerat område har reglerna blivit mer generösa. Där kan en enskild byggnad uppgå till 50 kvadratmeter, samtidigt som den totala tillåtna ytan för flera komplementbyggnader är 65 kvadratmeter.
Färdiga byggsatser för 50 kvadratmeter finns redan att tillgå, till exempel hos Mellbyhome. Förmodligen dröjer det inte länge förrän sådana finns i den större storleken också. Vill man inte vänta kan man alltid använda ett designverktyg för att skapa en egen variant. Dock måste man även tänka på höjden, som inom detaljplaneområde får vara maximalt fyra meter till nock. Utanför detaljplan gäller i stället fyra och en halv meter.
Två olika byggnadstyper
Regelverket omfattar två huvudkategorier: komplementbyggnader och komplementbostadshus. Komplementbyggnader kan ha många olika funktioner, men används ofta som förråd, hobbyrum, gästrum, hemmakontor eller garage. Det handlar alltså om en typ av byggnad som inte behöver ha bostadsstandard.
Komplementbostadshus är i stället avsedda att fungera som permanentbostad, vilket betyder att de hamnar under ett mer omfattande regelverk. Det omfattar bland annat värmeisolering, ventilation, tillgång till vatten och avlopp samt en planlösning som uppfyller grundläggande krav på funktion och säkerhet. Den här byggnadstypen får placeras vid ett befintligt en- eller tvåbostadshus, för att skapa kompletterande bostadsyta inom tomtens ramar.
Vad regeländringarna betyder i praktiken
De nya reglerna innebär att planeringen av mindre komplementbyggnader kan göras med större frihet och utan de administrativa steg som tidigare krävts. Möjligheten att skapa ett extra rymligt attefallsgarage, ett välutrustat gästrum eller ett separat arbetsutrymme utan att behöva vänta på bygglov sänker tröskeln för genomförandet.
Samtidigt är det viktigt att tänka igenom hur den tillåtna ytan ska fördelas. Genom att se över tomtens utformning och vilka byggnader som faktiskt behövs kan man bygga på ett genomtänkt sätt, utifrån givna ramar. En del kanske väljer att prioritera ett större garage. Andra kanske hellre satsar på ett fristående boende för långsiktig uthyrning eller generationsboende.
Räknemodell – så mycket får man bygga
Ett bra sätt att planera ytan är att utgå från behov och konkreta kombinationsmöjligheter.
På en tomt inom detaljplanerat område kan till exempel ett attefallshus på 25 kvadratmeter kompletteras med ett attefallsgarage på 15 kvadratmeter. Den sammanlagda ytan blir då 40 kvadratmeter, vilket ligger inom gränsen för den totala tillåtna byggnadsarean. Genom att fördela ytan på två funktioner kan tomten alltså kompletteras både med ett extra boende och en praktisk förvaringslösning.
Utanför detaljplan blir möjligheterna ännu större. Där kan ett attefallshus på 50 kvadratmeter till exempel kombineras med ett förråd på 15 kvadratmeter. Tillsammans uppgår byggnaderna till 65 kvadratmeter, vilket är det som maximalt tillåts.
Att tänka så här gör det enklare att visualisera hur olika byggnader kan placeras och samspela. Möjligheterna är många, så det kan behövas några varv innan man kommer fram till den bästa lösningen för de egna behoven.
Formella krav – vad man fortfarande behöver tänka på
Även om det är flera saker som har förenklats i och med de nya reglerna finns det fortfarande en hel del krav att ta hänsyn till när man planerar ett attefallshus eller -garage. Till exempel måste byggnaden fortfarande placeras så att reglerna för avstånd till tomtgräns uppfylls.
I en del områden kan det dessutom finnas särskilda bestämmelser, till exempel vid närhet till strandskyddsområden, kulturhistoriskt värdefulla miljöer eller järnvägssträckningar. Därför bör man alltid se till att kontrollera de lokala förutsättningarna tidigt i planeringen.
Att kontrollera innan projektstart
Ett första steg är att ta reda på om den aktuella fastigheten ligger inom eller utanför detaljplanerat område, eftersom det styr vilka regler som gäller. Därefter är det viktigt att kontrollera med kommunen om det finns några särskilda aspekter att ta hänsyn till, eftersom sådant kan påverka både vad som är tillåtet och vilken placering som kan accepteras.
Avståndet till grannar behöver också kontrolleras, eftersom alltför nära placering kan göra att en annars bygglovsfri byggnad blir kravpliktig. Om huset ska användas för permanent boende måste man dessutom se till att lösningar för ventilation, isolering och vattenuppkoppling uppfyller gällande standard.